p;
  RÄTTSSKANDALER  
 

Innehållsförteckning.

Gottrörakraschen, 1991.



SAS "Dana Viking", reg.nr. OY-KHO.

Den 27 december, 1991, stod SAS flight 751 redo för avgång från Arlanda flygplats, Stockholm. Ombord fanns 123 passagerare samt 6 i besättningen. Den danske medborgaren Stefan G. Rasmussen var befälhavare.



Kl 08:47 lyfte man från startbana 08. Efter 25 sekunders flygning började den högra motorn att pumpa (definition, se nedan).  Befälhavaren drog då tillbaka motorns gasreglage något, men pumpningarna upphörde inte.  Efter ytterligare ca 1 minut upphörde motorns dragkraft. Kort därefter började den vänstra motorn att pumpa och även den förlorade sin dragkraft. Man befann sig nu på ca 1000 m höjd. Nedfärden började och besättningen förberedde nödlandning. På ca 300 m bröt man igenom molntäcket. Befälhavaren valde att landa på ett fält som i stort sett fanns i färdriktningen. Under inflygningen mot fältet kolliderade man med träd. Planet röjde en gata genom trädtopparna fram till nedslagsplatsen. Där kanade det ca 100 m genom en leråker innan det stannade. Den totala flygtiden blev ca 4 minuter. Samtliga ombordvarande överlevde. Åtta blev allvarligt skadade, 84 lindrigt skadade och 37 var oskadade.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Motorpumpning. (
haverirapporten s. 23).
Aerodynamiska störningar i en kompressor i drift kan leda till motorpumpning. Detta inträffar när kompressorn vid högt effektuttag inte längre förmår att komprimera den inkommande luften till det tryck som råder i motorns brännkammare. Luftströmmen vänder då plötsligt och skjuts med våldsam kraft i motsatt riktning och en pumpning uppstår. Om förutsättningarna är gynnsamma återhämtar sig motorn vanligtvis direkt när trycket i kompressor och brännkammare minskar. Men om de ursprungliga aerodynamiska störningarna kvarstår kan en ny pumpning snabbt utvecklas. Normalt upphör upprepade pumpningar om effektuttaget minskas tillräckligt.
___________________________________________________________________________________


Planet bröts i tre delar vid nedslaget. Ingen brand uppstod.


Planet röjde en gata genom trädtopparna fram till nedslagsplatsen. Foto: Haverirapporten.


Planet kanade ca 100 m genom en leråker. Foto: SVT, Aktuellt.







Den röda linjen visar planets inflygning mot nedslagsplatsen. Närmaste byggnad var Korsbro
Torp. Fastigheten var bebodd. Koordinater för nedslagsplatsen: 59°46′06″N 018°07′55″E
Foto: Google.


Statens haverikommission (SHK) har avgivit en rapport 1993-10-20. Några viktiga slutsatser:
"SHK finner att haveriet orsakades av att SAS instruktioner och procedurer var otillräckliga för att säkerställa att klaris avlägsnades från flyplanets vingar före starten. Härigenom kom flygplanet att starta med klaris på vingarna. I samband med lättningen lossnade klaris och sögs in i motorerna. Isen förorsakade skador i motorernas fläktsteg, vilket ledde till motorpumpningar. Pumpningarna förstörde motorerna.

Bidragande orsaker var:
1. Förarna var inte utbildade att identifiera och avhjälpa motorpumpningar

2. ATR - som var okänt inom SAS - aktiverades och ökade motorpådraget utan förarnas vetskap."
______________________________________________________________________________
Min kommentar:
ATR, Automatic Thrust Restoration, är ett system framtaget för att minska buller när planet stiger strax efter start. ATR minskar då motorpådraget automatiskt till optimal nivå. Om bortfall inträffar på den ena motorn så ökade ATR automatiskt pådraget på den andra. Befälhavaren på SAS flight 751 minskade pådraget när pumpning uppstod på den högra motorn men ATR gav automatiskt ökat pådrag för motorerna.
När jag jämför denna "olycka" med Linatekatastrofen, 2001, och JAS 39 Gripen haveriet, 1993, så anser jag att CIA har tagit kontroll över planet från marknivån. Klaris var inte problemet.
______________________________________________________________________________

Här kan du ladda ned haverikommissionens rapport:   C1993_57_Gottrora.pdf        (9,4 MB)

YouTube video: Robbie Williams - Candy