Innehållsförteckning.

Getå-raset, 1918.


Getå-raset inträffade i en brant sluttning ned mot Bråviken i Norrköpings Kommun.
Koordinater: 58°39'54.83"N 16°15'12.70"E

”Järnvägsolyckan” i samband med raset inträffade den 1 oktober, 1918, nära Getå. Den aktuella järnvägssträckan hade invigts den 1 oktober 1915. Tåg 422 hade avgått från Malmö klockan 07.00. Det tre sista stationer som det gjorde uppehåll på var Mjölby, Norrköping och Åby. Tåget avgick från Åby kl 18:54. Det spårade ur ca 1,5 km väster om hållplats Getå.


Tåget drog ned telefonstolpar i raset. Högt upp till höger syns kanten på banvallen.
Restaurangvagnen ligger mot dess kant. Loket ligger i förgrunden.


De tre första vagnarna bakom loket kraschade mot bilvägen nedanför banvallen. De hade en
uppbyggnad i trä. De fattade eld. Stålskelettet från en vagn syns i mitten av bilden.
 Restaurangvagnen till vänster blev hängande på banvallens kant..

Under 1918 fanns ingen elektrifiering av det svenska järnvägsnätet. Belysningen inne i vagnarna var lampor som drevs med acetylengas. Det fanns en gasbehållare i varje vagn. Överlevande har vittnat om att vagnarna närmast loket övertändes snabbt. Anledningen var att gas strömmade ut från skadade gasbehållare. Järnvägsstyrelsen hävdade att det var glödande kol från loket som orsakade branden. Samtidigt anförde man som ”bevis” att eldaren, Carlsson, omkom när han fick glödande kol över sig. De flesta omkomna befann sig i de tre vagnarna närmat loket. De innebrändes.


Resterna från en utbrunnen vagn.


Cirka 45 m av rälsen hamnade på bilvägen. Banarbetare demonterar rälsen.


Till höger mot banvallens kant syns restaurangvagnen. Bråviken till vänster.


Rasplatsen sedd uppifrån. En del av rasmassorna gled ut i Bråviken. När tåget närmade sig
rasplatsen rådde kompakt mörker. Hastigheten var 60-70 km/tim. Rälsen hängde i luften. Den
pressades ned tills den brast vid båda raskanterna. Bredden på raset vid rälsen var ca 45 meter.
Restaurangvagnen syns i mitten till höger och loket till vänster. Däremellan syns resterna av de
utbrunna vagnarna.


Den gula prickade linjen visar rälsens sträckning.

I oktober 1918 närmade sig slutet på första världskriget. Tysklands kapitulation var nära förestående. Besvikelsen inom den tyskvänliga delen av det svenska etablissemanget var stor. Mitt antagande är att högerextrema svenska militärer ligger bakom Getå-raset. Personer inom ingenjörstrupperna besatt den kompetensen som krävdes för att utföra terrordådet. I förberedelserna har ingått beräkningar av banvallens hållfasthet. Raset har startats uppifrån. Uppgiften var att frigöra tillräckligt stor rasmassa ovanför banvallen för att åstadkomma raset. Det mest troliga är att man utlöst en sprängladdning så högt upp på branten som möjligt. Ingen bebyggelse fanns i närheten av rasplatsen. Man kunde utföra sprängningen ostört. Längst ned vid vägkanten står en minnessten. Höjden från vägen till rälsens överkant är ca 8 meter. Höjden från rälsens överkant till krönet av branten är ca 10 meter. Vid krönet syns en klippformation. Brantens lutning är ca 45 grader.

Media rapporterade om Getå-raset. Östergötlands Folkblad uppgav att hundratals personer var dödade eller skadade. Samtidigt publicerar man en kommuniké från Järnvägsstyrelsen. Där uppgav styrelsen följande (i sammandrag):

125 personer torde ha befunnit sig på tåget. Tågsättet bestod av lok plus 8 vagnar. De tre sista vagnarna i tågsättet stod kvar på banvallen efter urspårningen. Ett jordskred hade inträffat och var orsaken till urspårningen.

Tidningen Dalpilen skriver att tågsättet bestod av lok plus sju vagnar. Fyra "följde med i djupet". Restaurangvagnen var sist av de fyra. Tre vagnar blev stående på spåret.

Den 2 oktober startade Järnvägsstyrelsen en utredning. Skredet utreddes av Statens Järnvägars Geotekniska Kommission. Enligt kommissionens slutbetänkande (daterat 1922) beskrevs skredet som en glidning längs en "skålformig snittyta". Skredet var framåtgripande men även i någon mån bakåtgripande. Månaden före skredet hade varit ovanligt nederbördsrik.


Längst ned till vänster står fyra personer på det som är kvar av banvallen. Snett upp till höger
om dem syns den ”bakåtgripande” delen av raset. Min uppfattning är att dessa rasmassor har
initierats via en sprängladdning högre upp på branten. Fyllnadsmaterialet i banvallen ser torrt
och fint ut. Tyder på att det var väl dränerande.

Getå-raset är det största terrordåd som någonsin förekommit i Sverige. Jag anser att det i första hand var riktat mot de krafter som var motståndare till Tysklands krigföring. Den socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Branting var den som ledde motståndet i Sverige. Han var partiledare för Socialdemokraterna från 1907 samt blev 1920 Sveriges första socialdemokratiska statsminister.



”Olyckan” har fått namnet Getå-raset efter orten Getå. Det hade legat närmare till hands att den fått namnet ”Skredet vid Vita Sikudden” eftersom den platsen ligger närmare rasplatsen än Getå. Syftet med namnet Getå är rasistiskt och syftar närmast på spermadonatorn kronprins Gustaf Adolf som senare blev Kung Gustaf VI Adolf. Under avdelningen New World Order har jag visat hans position i Jehovas inseminationssystem. Det kan ha funnits ett missnöje med Jehovas val av honom som alfahanne hos de tyskvänliga. Gustaf VI Adolf var av brittisk härkomst. Han var vid denna tidpunkt gift med den brittiska prinsessan Margareta av Connaught. Det rådde inga tvivel om var hans sympatier låg under första världskriget.

Wikipedia uppger antalet passagerare på tåget till 170, antal omkomna till 42 och antal skadade till 41. Faktum är att den desinformation som spreds i samband med ”olyckan” gör att ingen med säkerhet vet de exakta siffrorna. De utbrunna vagnarna gjorde dessutom identifieringsarbetet mycket svårt.


En minnessten har rests på rasplatsen.
Koordinater: 58°39'54.83"N 16°15'12.70"E