Innehållsförteckning.
Gottrörakraschen, 1991.
SAS "Dana Viking", reg.nr. OY-KHO.
Den 27 december, 1991, stod SAS flight 751 redo för avgång
från Arlanda flygplats, Stockholm. Ombord fanns 123 passagerare samt
6 i besättningen. Den danske medborgaren Stefan G. Rasmussen
var befälhavare.
Stefan G. Rasmussen
Louis Mountbatten
(1900 - ????)
Kl 08:47 lyfte man från startbana 08. Efter 25 sekunders flygning
började den högra motorn att pumpa (definition, se nedan).
Befälhavaren drog då tillbaka motorns gasreglage något, men
pumpningarna upphörde inte. Efter ytterligare ca 1 minut
upphörde motorns dragkraft. Kort därefter började den vänstra motorn
att pumpa och även den förlorade sin dragkraft. Man befann sig nu på
ca 1000 m höjd. Nedfärden började och besättningen förberedde
nödlandning. På ca 300 m bröt man igenom molntäcket. Befälhavaren
valde att landa på ett fält som i stort sett fanns i färdriktningen.
Under inflygningen mot fältet kolliderade man med träd. Planet röjde
en gata genom trädtopparna fram till nedslagsplatsen. Där kanade det
ca 100 m genom en leråker innan det stannade. Den totala flygtiden
blev ca 4 minuter. Samtliga ombordvarande
överlevde. Åtta blev allvarligt skadade, 84 lindrigt skadade och 37
var oskadade.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Motorpumpning. (haverirapporten
s. 23).
Aerodynamiska störningar i en kompressor i drift kan leda till
motorpumpning. Detta inträffar när kompressorn vid högt effektuttag
inte längre förmår att komprimera den inkommande luften till det
tryck som råder i motorns brännkammare. Luftströmmen vänder då
plötsligt och skjuts med våldsam kraft i motsatt riktning och en
pumpning uppstår. Om förutsättningarna är gynnsamma återhämtar sig
motorn vanligtvis direkt när trycket i kompressor och brännkammare
minskar. Men om de ursprungliga aerodynamiska störningarna kvarstår
kan en ny pumpning snabbt utvecklas. Normalt upphör upprepade
pumpningar om effektuttaget minskas tillräckligt.
___________________________________________________________________________________
Planet bröts i tre delar vid nedslaget. Ingen brand
uppstod.
Planet röjde en gata genom trädtopparna fram till
nedslagsplatsen. Foto: Haverirapporten.
Planet kanade ca 100 m genom en leråker. Foto: SVT,
Aktuellt.
Den röda linjen visar planets inflygning mot
nedslagsplatsen. Närmaste byggnad var Korsbro
Torp. Fastigheten var bebodd. Koordinater för nedslagsplatsen:
59°46′06″N 018°07′55″E
Foto: Google.
Statens haverikommission (SHK)
har avgivit en rapport 1993-10-20. Några viktiga slutsatser:
"SHK finner att haveriet orsakades av att SAS instruktioner och
procedurer var otillräckliga för att säkerställa att klaris
avlägsnades från flyplanets vingar före starten. Härigenom kom
flygplanet att starta med klaris på vingarna. I samband med
lättningen lossnade klaris och sögs in i motorerna. Isen förorsakade
skador i motorernas fläktsteg, vilket ledde till motorpumpningar.
Pumpningarna förstörde motorerna.
Bidragande orsaker var:
1. Förarna var inte utbildade att
identifiera och avhjälpa motorpumpningar
2. ATR - som var okänt inom SAS -
aktiverades och ökade motorpådraget utan förarnas vetskap."
______________________________________________________________________________
Min kommentar:
ATR, Automatic Thrust
Restoration,
är ett system framtaget för att minska buller när planet stiger
strax efter start. ATR minskar då motorpådraget automatiskt till
optimal nivå. Om bortfall inträffar på den ena motorn så ökade ATR
automatiskt pådraget på den andra. Befälhavaren på SAS flight 751
minskade pådraget när pumpning uppstod på den högra motorn men ATR
gav automatiskt ökat pådrag för motorerna. När jag jämför
denna "olycka" med Linatekatastrofen,
2001, och
JAS 39 Gripen haveriet,
1993, så anser jag att CIA har tagit kontroll över planet från
marknivån. Klaris var inte problemet.
______________________________________________________________________________
Här kan du ladda ned haverikommissionens rapport:
C1993_57_Gottrora.pdf
(9,4 MB)
YouTube video:
Stefan G. Rasmussen - Fly Me To The Moon
Robbie Williams - Candy