p;
  RÄTTSSKANDALER
 
 

Innehållsförteckning.

Fallet Catrine da Costa, 1984.


Litteratur: "Döden är en man"
Författare: Per Lindeberg, 1999.

     
                                                                                                                                LW
YouTube Video: Shakespears Sister - Stay With Me

Lindeberg redogör på ca 800 sidor för vanvettet i fallet Catrine da Costa.
Under 1984 hade ett flertal prostituerade kvinnor mördats i Stockholm. En av dessa var Catrine
da Costa. Hennes kvarlevor hade hittats i ett antal svarta plastsäckar. En av fyndplatserna låg inte långt bort från Rättsläkarstationen i Solna. da Costas kvarlevor kom att obduceras just vid denna station. Rättsläkaren Jovan Rajs fick uppdraget att obducera. Han kunde konstatera att da Costa styckats. Huvud, inälvor, genitalier och ena bröstet saknades. Avsaknaden av dessa kroppsdelar medförde att dödsorsaken inte med säkerhet kunde fastställas. Det fanns alltså en teoretisk möjlighet att da Costa dött en naturlig död, eller omkommit i olycksfall, och därefter styckats. Utredarna visste att da Costa var tung narkotikamissbrukare och därför kunde ha dött av en överdos. Polisens hypotes var dock att hon mördats. Rajs konstaterade att styckningen i sig lämnade en del intressant information. Avskiljandet av armarna hade skett genom snitt runt skulderbladen. Detta tillvägagångssätt påminde om det som tillämpas på slakt av vissa djur- exempelvis grisar. Det fanns också tecken på att den/de personer som utfört styckningen hade kunskaper i anatomi. Just detta skulle bli ett viktigt indicium i den fortsatta utredningen. En annan omständighet var inslag av sexuell perversion.

Sedan ett par år tillbaka hade den unge rättsläkaren TH (Obducenten) jobbat på rättsläkarstationen i Solna. Rajs hade tagit honom under sina vingars beskydd. TH hade visat fallenhet för yrket vilket gjorde att Rajs satsade på honom som framtidsman för stationen. Tillsammans bedrev de vissa forskningsprojekt inom rättsmedicin. 1982 hade TH drabbats av en personlig tragedi. Hans fru, ACH, hade begått självmord i parets lägenhet. Hon hade hängt sig. TH hade befunnit sig på middag hos släktingar när självmordet inträffade. ACH obducerades på rättsläkarstationen i Solna. Denna obduktion blev givetvis ett grannlaga uppdrag eftersom TH jobbade vid stationen. Obduktionen visade att ACH hade begått självmord. De utredare inom Polisen som hade hand om fallet fann ingen anledning att betvivla obduktionsresultatet. Fallet var avslutat. I den fortsatta jakten på da Costas mördare riktades intresset mot de prostituerades kunder, "torskarna", på Malmskillnadsgatan. Polisen visste att da Costa jobbat på just denna gata vid tidpunkten för mordet. Efter en tids spaning fick man in tips om att TH skulle ha varit en av "torskarna" på Malmskillnadsgatan. Man ordnade ett "fotoalbum" där misstänkta "torskar" ingick. TH fanns med i sammanställningen. Därefter konfronterades närmare 200 prostituerade på Malmskillnadsgatan. Ett flertal kunde då utpeka TH som "torsk". TH har i senare förhör medgivit att han köpt sex vid ett tillfälle på Malmskillnadsgatan. Att han skulle vara storkund hos de prostituerade avfärdade han bestämt. Han förnekade även att han skulle ha haft kontakt med da Costa.
I slutet av sin utbildningstid hade TH fullgjort sin AT-tjänstgöring vid Södersjukhuset, Stockholm. Där blev han bekant med TA (Allmänläkaren). TH hade ett uppdrag som handledare för TA. De träffades även privat. TA:s far var vid denna tidpunkt en av Sveriges mest framstående läkare. Han hade bl.a. tjänstgjort vid Karolinska Sjukhuset, Solna. Rättsläkarstationen ligger granne med Karolinska på samma område. TH hade under sina studieår på gymnasiet varit engagerad i Moderat Ungdom, Stockholm. Han hade då kommit i kontakt med Lena Liljerot-Adelsohn och Ulf Adelsohn. Allteftersom utredningen gick framåt så kom intresset att även riktas mot TA. Han var gift med CA. Tillsammans hade de en dotter som var ca 18 månader vid tiden för mordet på da Costa. Paret levde i en ansträngd relation vilket senare ledde till separation. CA misstänkte TA för sexuella övergrepp på dottern. Hon undersöktes av läkare vid ett flertal tillfällen. Inget framkom som tydde på att TA gjort sig skyldig till övergrepp. CA kunde följa utredning mot läkarna via media. Vid ett flertal tillfällen kontaktade hon utredarna för att delge sina synpunkter. Om det nu var som utredarna misstänkte d.v.s. att TH och TA, tillsammans, hade utfört styckningen på rättsläkarstationen i Solna så borde det finnas en möjlighet att hennes lilla dotter bevittnat styckningen. Hon hade nämligen varit tillsammans med TA vid den misstänkta tidpunkten för mordet d.v.s. pingsthelgen 1984. Via sagoberättande och lek lyckades hon få dottern att fiktivt återge styckningen. I dotterns berättelse fick TH namnet Farbror Tomt. En anledning till att just namnet Farbror Tomt användes kan ha varit att CA brukade läsa godnattsagor från en bok som handlade om tomtar och som innehöll illustrationer av sådana.

I mars 1980 anställdes jag som innesäljare hos Johnson Matthey (JM), Stockholm. Efter ett par veckor meddelade min chef, RW, att vi skulle besöka ett antal viktiga kunder som jag skulle ta ansvar för. Den första kund som vi besökte var Ångpanneföreningen (ÅF), Stockholm. Den produkt som var aktuell kallades sprängbleck och levererades då och då till ÅF. RW hade informerat mig om att JM hade endast en liten del av det totala behov som fanns hos kunden. Vid besöket emottogs vi av en man i 50-årsåldern. Han var i chefsposition. Han informerade oss om ÅF:s aktuella behov och krav. Eftersom tekniken omkring produkten var delvis komplicerad så tryckte han på speciella krav. RW svarade upp med att presentera det aktuella läget hos JM. Jag noterade att kunden verkade negativt inställd till RW. Besöket pågick högst en timme. Precis när vi var färdiga att gå så fällde kunden en kommentar beträffande mig. Han benämnde mig då perverserlund. Jag blev förvånad över påhoppet eftersom jag knappt yttrat mig under mötet. När jag vände mig mot RW så såg han närmast chockad ut. När vi lämnat ÅF var RW urskuldande på ett sätt som fick mig att förstå att jag inte skulle ta det hela personligt.

1994 jobbade jag som IT-lärare för Komvux Botkyrka. Vid sista lektionen i en av mina grupper inför juluppehållet meddelade en elev att jag skulle få en julklapp. När lektionen var slut så överlämnade eleven ett litet paket. Jag ombads öppna paketet direkt - vilket jag gjorde. Julklappen var en liten tomte gjuten i lergods. Den var elektrifierad såtillvida att den hade en liten lampa inbyggd i sig. Av närvarande elevers miner att döma så fanns det ett symbolvärde i julklappen. Vad detta symbolvärde kunde vara har förblivit en hemlighet för mig - tills nu.

Den 1980-12-15 skriver Sixten:
"Jag har börjat känna avsky för Stockholm på grund av allt elände man hör i radio och ser på TV. Nu sist om Rågsved. Som du vet så brukar jag inte komma med "goda råd", om jag inte blir ombedd, men jag tycker att Liisa och du skulle flytta till Skellefteå t.ex. - om ni kunde få jobb där förstås."
Jag blev chockad när jag fick dessa rader från Sixten. Jag hade påbörjat min anställning hos Johnson Matthey i mars 1980. Jag hade vid ett flertal tillfällen berättat för honom att jag trivdes alldeles utmärkt med fru, jobb, bostad - och Stockholm. Att det fanns ett problem med politisk anknytning i hans förslag var inte att ta miste på. Eftersom jag inte kunde lista ut var skon klämde så lät jag saken bero.

Som jag tidigare nämnt så var Sixten alltid välinformerad. Speciellt gällde detta den politiska sfären. Jag hade tidigare under året benämnts "perverserlund" i samband med ett kundbesök hos Ångpanneföreningen. Av detta drar jag slutsatsen att planeringen av morden på de prostituerade, som inträffade 1984, påbörjats redan då. Jag inser nu att Sixten visste att jag skulle komprometteras och därför försökte få mig att flytta. Det står helt klart att de båda läkarna, TH och TA, utsatts för ett justitiemord. När man betraktar rättsfallet på distans så inser man att det funnits en anledning (motiv) till att de komprometterats. Min hypotes är att motivet finns i Bordellhärvan. Ett stort antal personer har förorättats alternativt känt sig förorättade i härvan. Vilka mänskliga tragedier som utspelat sig i spåren av härvan kan man endast gissa sig till. Någon/några av de förorättade har intagit sina positioner i den politiska Vendettan. De båda läkarna blev de offer som de förorättade krävde. När läkarna skändats, utpekats som mördare, vampyrer, pedofiler, hustruplågare och senare deslegitimerats - ja, då har de förorättade fått upprättelse - allt enligt den primitiva föreställningen om att Vendettan återställer ordningen. Det finns gott om detaljer i fallet Catrin da Costa som direkt associerar till Grisfesten. Jag vågar påstå att arkitekten i fallet har pluggat in GW:s bok! Vem är då arkitekten bakom den politiska Vendettan i fallet Catrine da Costa? Efter några minuters surfande på nätet så finner man att Hederlige Harry utpekas som arkitekt.

Annica Nordberg



Annica Nordberg, även hon prostituerad på Malmskillnadsgatan, var bekant med da Costa. Den 16 juli 1982 hittades hennes döda kropp på Hägerstensåsen, Stockholm. Hon hade mördats. TH kom att genomföra obduktionen av Nordberg. Mitt antagande är att han på detta sätt kom att förberedas inför fallet Catrine da Costa.