Innehållsförteckning.

Attacken mot Pearl Harbor. 1941.


Pearl Harbor sedd från sydvästlig riktning. Inloppet till ”pärlan” syns högst upp i mitten.
Hamnen är belägen på Honolulu som ingår i ögruppen Hawaii. Fotot är taget i oktober 1941.
Koordinater: 21°22′1.54″N, 157°56′18.86″W

Under 1940 hade 2:a världskriget startat på flera fronter. I september 1940 hade Japan anslutit till Axelmakterna (Tyskland, Italien). På den andra planhalvan fanns de Allierade (Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen). Det fick USA att se över sina positioner. Man var på det klara med att förr eller senare skulle en konfrontation med Japan bli oundviklig. USA var inledningsvis bundet av ett beslut i Kongressen som innebar att landet skulle förhålla sig neutralt. Opinionsundersökningar visade att det fanns en klar majoritet som var emot USA:s inträde i kriget.



Den sittande presidenten, Franklin D. Roosevelt (Demokraterna), ansåg sig dock tvungen att stötta Storbritannien i det pågående kriget i Atlanten. Exempelvis avsattes avsevärda resurser för att understödja de handelsfartyg som gick i konvoj mellan England och USA. Roosevelts administration betraktade inte denna inblandning som krigshandlingar och därmed inget brott mot neutraliteten.

USA hade sin bas för Stillahavsflottan i San Diego, Kalifornien. I mitten av 1940 hade Roosevelt beslutat att den skulle flyttas till Pearl Harbor. Syftet var att avskräcka Japan från krigföring i Ostasien. Brittiska kolonier i Sydostasien, exempelvis Singapore, var i farozonen. Ett annat syfte var att kompensera för det resurser som insatserna på Atlanten tagit. Stillahavsflottan kom närmare de förmodade konfliktzonerna. USA bedömde att resurserna i Stilla Havet var tillräckliga.

Sommaren 1940 hade Storbritannien ockuperat Island. Syftet var att få en strategiskt viktig flottbas i Atlanten. I juli 1941 beslöt Roosevelt att USA skulle göra britterna sällskap på Island. Man etablerade en egen flottbas där. USA:s jagare och flygplan hjälpte britterna i jakten på tyska ubåtar. När man identifierat tyskarnas position rapporterade man till britterna som därefter sände ut jagare och flygplan för att avfyra sjunkbomber mot ubåtarna. Denna hjälp betraktade den amerikanska regeringen inte som en krigshandling.

Den 22 juni 1941 startade Tyskland operation Barbarossa d.v.s. invasionen av Sovjetunionen. Det var ett stort bakslag för Japan. Huvudanledningen till Japans anslutning till Axelmakterna var att man förmodades få uppbackning från Tyskland i den planerade krigföringen i Sydostasien. Denna möjlighet försvann den 22 juni. Plötsligt hade man Sovjetunionen som ett potentiellt hot – något som man inte räknat med.

I juli 1941 beslöt USA att upphöra med sin oljeexport till Japan. Ytterligare ett tungt bakslag för Japan. USA levererade 80% av Japans totala oljeimport. USA:s regering betraktade inte embargot som en krigshandling. Neutraliteten stod fast. Japan betraktade möjligheten att köpa olja från Holländska Ostindien. Om holländarna skulle följa USA:s oljeembargo så skulle Japan tvingas invadera Indien för att komma åt oljan. Det skulle innebära krig med Storbritannien och förmodligen även med USA. Inte önskvärt.

I november 1941 pågick förhandlingar i Washington mellan mellan USA och Japan. En av de saker som avhandlades var Japans ockupation av Manchuriet (1931). Den 26 november 1941 överlämnade USA ett ultimatum till Japan. Man krävde att Japan skulle dra tillbaka alla sina styrkor från Indokina och Kina, avsäga sig alla territoriella rättigheter i Kina och avsluta sitt alliansfördrag med Axelmakterna. Förhandlingarna avbröts därefter utan att några överenskommelser träffats.

Efter de avbrutna förhandlingarna uppstod spekulationer inom den amerikanska regeringen om vilka mål som Japan kunde tänkas anfalla. Den allmänna uppfattningen var att Thailand eller något annat mål som inte var amerikanskt territorium var det mest troliga. Det fanns inga spekulationer om att Pearl Harbor skulle anfallas.

När man sammanfattar ovanstående så ser man att de båda parterna befann sig i ett läge där ingen kunde gå ut med en krigsförklaring mot den andra. USA var enligt lag bunden till neutralitet. Japan visste att de var chanslösa i ett krig mot USA. Det skulle ha varit vansinnigt att angripa USA i detta för Japan mycket dåliga strategiska läge.

Roosevelt och hans närmaste medarbetare hade insett att det inte skulle bli något anfall från Japan. Då föddes idén om ett fiktivt Japanskt anfall på Pearl Harbor.


Påstådda rörelser i Stilla Havet för den japanska insatsstyrkan vid attacken mot Pearl Harbor
den 7:e december 1941. Startpunkten var Kurilerna (26 nov) och slutpunkten kan eventuellt ha
varit Yamaguchi (23 dec). Källa: Wikipedia.


Hangarfartyget USS Enterprise fotograferad i augusti 1944.
Källa: Wikimedia Commons.

Förberedelserna för ett ”japanskt” anfall kunde starta efter de avbrutna förhandlingarna den 26 november. De tre hangarfartygen Enterprise, Lexington och Saratoga beordrades att inta positioner väster om Hawaii. De ”råkade” alltså befinna sig utanför Pearl Harbor vid attacken. Från dessa fartyg kunde amerikanska stridsflygplan ostört närma sig Pearl Harbor. I de officiella rapporterna uppges att 353 japanska plan attackerat. Min bedömning är att det räckt med 20 amerikanska plan för att åstadkomma den relativt begränsade skada som uppstod. De fartyg som bombats och sjunkit kunde enkelt bärgas. Vattnet i hamnen är grunt.


USS Arizona (AR - i - ZON - A).

USS Arizona var ett slagskepp byggt 1914. Det hade deltagit i första världskriget. Det eldades med kol. Fartyget var omodernt och motsvarade inte de krav som ställdes på ett slagskepp år 1941. Arizona sänktes av de amerikanska bombplanen. Fartyget bärgades inte.

Den infrastruktur som fanns i hamnen fick begränsade skador. Byggnaden där militären hade sitt högkvarter bombades inte.

Det uppges att 2 403 amerikaner dödats och 1 178 skadats. Min uppfattning är att dessa siffror är överdrivna. Det var helgdag (söndag) på Hawaii när attacken inträffade. De flesta i fartygens besättningar befann sig på permission.. Många har dödats och skadats i attacken. Den saken är klar.

President Roosevelt hade jobbat hårt hela veckan.  På förmiddagen den 7 december hade han givit order att han inte fick störas. Hans telefon var frånkopplad. Han skulle pyssla med sin frimärkssamling. Kl 13:45 hade sekreteraren för den amerikanska flottan, Frank Knox, nåtts av informationen om den "japanska" attacken. Han lyckades då få kontakt med Roosevelt över telefon. Han sa då: "Herr President, det ser ut som att japanerna har attackerat Pearl Harbor",  varpå presidenten svarade "Nej!".

Husband E. Kimmel var kommendör för USA:s Stillahavsflotta. Han fanns på plats på Hawaii när attacken inträffade. I efterspelet hölls han ansvarig för misslyckandet. Han avskedades som kommendör och degraderades från 4-stjärning amiral till 2-stjärning. Självklart hade Kimmel deltagit i planeringen av det ”japanska” anfallet. Han försvarade sig med att han bara följt order från Washington. Han har fått stöd för denna inställning från ett antal skribenter i USA.

Kimmel var gift med Dorothy Kinkaid. De hade tre söner.

Manning Kimmel gick i faderns fotspår och blev sjöofficer. Han deltog i 2:a världskriget. Han var främst placerad för tjänstgöring på ubåtar. 1944 var han befälhavare på ubåten USS Robalo. Den 26 juli befann man sig utanför Filippinerna. Ubåten körde på en mina och sjönk. De närmare omständigheterna omkring Kimmels öde är okända. Han förmodades dock omkommen. Han blev 31 år.

     
     Husband E. Kimmel, 1882 - 1968.                                                                      Dorothy Kinkaid, 1890 -1975.


 
                                                      Manning Kimmel, 1913 - 1944.
                                                      Exchanged.               


Walter Short, (1880 - 1949), var general i den amerikanska armén. Han var ansvarig för försvaret av de militära installationerna på Hawaii. Han avskedades från denna post efter attacken. I likhet med Kimmel hänvisade han till att han bara följt de order som kom från Washington. Short degraderades. Han avled i en hjärtsjukdom 1949. Han blev 69 år.

Efter en längre tids sjukdom avled Franklin D. Roosevelt den 12 april 1945. Han blev 63 år.
Roosevelt efterträddes av Harry S. Truman.

Minnesmärke:


Museeum vid vraket av USS Arizona. V-märkt.